Vardagstankar

En smart person har sagt att det är inte kriserna här i livet som är svåra att hantera utan vardagen. Fan så sant! En del av mina helger kan vara ganska bra. Jag får hänga med intressanta personer, såsom Shinedoe, och ha en klubb som får folk att dansa och le. Men sedan kommer måndagen igen. Dags att vara byråkrat igen. Dags att bli idiotförklarad flera gånger om dagen i telefon. Dags att vända papper i all evinnerlighet. Dags att återigen känna sig som en medelmåtta. Vardagen då Malmö känns som den lilla håla den är. Ja ni fattar tillbaka till verkligheten, efter att ha levt i en bubbla över helgen, vilket inte alltid är så jävla muntert.

När man då sitter framför sin jobbdator, som man är fastlåst vid 8 timmar om dagen, blir man lite avundsjuk på folk som verkar ha mycket friare arbeten. Som tex en del sk mediamänniskor. Men sedan funderar man ett tag och inser att de förmodligen har jävligt mycket ångest de också. Då börjar man istället tänka på att börja blogga här.

Får helt enkelt fundera lite mer på hur man kan fixa ett intressant jobb. För det här med att jobba verkar ju vara meningen med livet och då är det lika bra att syssla med något man tycker är skoj. Annars blir man nog jävligt bitter.

/Byråkraten