2:a m_nus-inlägget

Jag har länge sett minus som ett smått intellektuellt skivbolag som släpper teoretiskt förankrad musik. Förmodligen har det med Richie Hawtins snedlugg och den strama visuella designen att göra. Och ofta är det ju inget annat än riktigt bra sparsam techno. I och med släppet av deras andra samling, min2MAX, blir de dock finkulturella på allvar.

Skivan lanseras inte bara med en världsturné utan också med en konstutställning i Berlin. Raka linjer och låder hänger på väggarna när konstnären Matthew Hawtin får bestämma. Självklart var det knökfullt på vernissagen igår när minus tillsammans med CC Gallery langade ut gratis alkohol till technoeliten och konstkännare.


Matthew försöker i sitt arbete kombinera arkitektur, design och konst och visa på det repetitiva i elektronisk musik. Det fungerar sådär. Man väntar på något mer i verken som aldrig infinner sig. Se själv när Min2MAX släpps i slutet av maj. Samlingen kommer att säljas i en limiterad vinylutgåva som inkluderar ett tryck av Matthew Hawtin. Allt för att glädja samlare.

Andreas Nilsson